Det mentala tillståndet, när man jagar in en unghund, kan liknas vid en aktiekurs: tvära kast upp och ner! Gårdagen var, som ni läst, ner. Idag däremot gick det uppåt för Loka.
Efter tveksamt sök den första halvtimmen såg jag att hon hittade älgslag. Hon jobbade sig iväg i ungskogen och avståndet på GPS:en ökade stadigt. Efter 30 minuter var hon ute på 500 m, men hade rört sig ett par kilometer på betesspår. Hon rörde sig i tallungskog runt en brant bergknalle, men var aldrig uppe på toppen. Då tog hon bakspår och kom till mig. Jag rörde mig sakta med henne in i "ormboet" som hon ritat upp på GPS:en. Legor, spår och färsk dynga lovade gott. Jag avvaktade och lät henne jobba på. Efter ytterligare en knapp halvtimme såg jag att hon närmade sig toppen av bergknallen - upptag! Ett långsamt, grovt skall som sakta ökade i tempo - underbart! Det stod i ca 5 minuter innan det övergick i gångstånd rakt mot passkyttarna. Efter ca 15 minuter släppte hon älgarna och tog bakspåren till mig. Jag drog mig sakta med henne och stöttade mot platsen hon släppt på. Då drog hon tillbaka till älgarna och tog upp igen. Det hade vinklat för en passkytt och drog nu in på grannmarken. Hon följde en bit i gångstånd och släppte sedan och återvände. Jag kopplade och kände mig mycket nöjd över utvecklingen. Det är långt kvar till färdig älghund, men idag var det en sån där sockersöt dag som ger förhoppningar inför framtiden.
På fredag reser vi uppåt Storuman igen för 3-4 dagars älgjakt. Där ligger spårsnö redan och väntar på att fjällälgarna ska trampa sig neråt dalgångarna.
Vi hörs!
//Fredrik (och Loka som snarkar tungt intill)
Gött med framsteg, grattis till det. Låter ju som en fantastisk möjlighet att komma upp och jaga i spårsnö. Alltid kul att ha lite koll på vad hundarna sysslar med. Ska själv ta en tur på torsdag igen. Indianjakt med nån enstaka skytt. Vira klättrar på väggarna fylld av energi efter några dagars vila. Hoppas hon kan ta ut den på rätt saker. Lycka till i Storuman.
SvaraRadera