Hej på er alla!
Nu var det länge sen senaste inlägget. Tänkte avlägga en rapport från Viras bravader hittills i år. Jag skaffade henne för att jag ville ha en jakthund och det har jag fått med råge. Har kört stenhårt med träningen innan jakten. Fick faktiskt lite ordning och reda på återgången till slut. Det har dock förändrats lite sen jakten började. Det som kan få henne att avbryta jakten är att älgen skjuts eller simmar. Har lyckats vissla in henne ibland efter långa förföljanden. De gånger hon avbrutit vid vatten så letar hon gärna upp nån ny älg. Hon har blivit en riktig jaktmaskin helt enkelt. Tyvärr vill inte älgarna stå så det går mycket tid till spillo efter skenälgar. Senaste släppet skällde det dock rejält. Det slutade med en stöt och ett bad. De få gånger det blir ståndskall är det en fröjd att lyssna på henne. Det har skjutits några älgar för henne av passkyttar men jag väntar fortfarande på pricken över iet. Känner på mig att det kommer snart. Vi jagar lördag, söndag och onsdag så möjligheter finns. Vad gäller fjolårets trånga sök så är det inte längre ett problem. Hon letar tills hon hittar nåt att jaga. Oftast blir det älg. Återkommer förhoppningsvis med bilder från pricken över iet. Skulle va jätteskoj att höra en rapport från alla kullsyskon å höra hur det går. Ha de gött å hoppas ni får fina jakter under den fortsatta hösten.
/ Joakim och Vira
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar